tisdag 30 maj 2017

Bokskogen bjuder in.

Följ med så tar vi en vandring genom bokskogen.

Den del vi nu kommer att gå på är en del av Pilgrimsleden mellan Lödöse och Skara.
Känn vidden av samhörighet.

Dimma förstärker det skira gröna.

Vid ett tillfälle passerar vi en ängsmark, där vi till vänster även kan se en sjö.

Verkar snårigt men vi följer den upptrampade stigen.
Känns tryggt att veta vart man ska.

Här bjuder skogen på små konstverk. En väv så skör och fin.
Precis som vi själva är ibland.

             
                  Skulptur av ännu ej utslagen bok,
Grenar med tårar. Det gör ont när det knoppas.


Vi har nu korsat en mindre grusväg
och ger oss in i nästa parti med bokar.
Alla får liksom inte plats att breda ut sina grenar,
men hittar andra sätt att synas.

Vägen är lätt att gå. Fåglarna sjunger, kvittrar, drillar, gal osv. 

Stillheten är total förutom fågelsången.
Ok ett och annan ljud från stora vägen stör ibland.
Precis som i livet. Orosmoment som man helst inte vill ha i närheten.

Här tätnar skogen och mystiken tar över. Vägen slingrar sig något.
Sinnet rensas. Blir till en meditativ vandring.
Vilket också är tanken med en Pilgrimsled.

Det är oerhört mäktigt att få gå här och ta del av naturens under.

Som en tunnel av grenar. Känslan av att omslutas tar över.

Stannar kvar en stund i denna känsla.
Alldeles strax är denna vandring över. 

onsdag 17 maj 2017

Må så grankott...


Grankottebarn på gång.
I Nicke Lilltrolls saga var avskedsfrasen: "Må så grankott allihopa."

Lärkträdet har ännu lite gammalt
och lite nytt på sina grenar.
Tallen är godis för älgarna.
Dom får aldrig nog. Mumsar och njuter.
Blåbärsblomman är så känslig för frost.
Har buskarna alldeles utanför huset.
Säger bara blåbärspaj!!!
                 

Kan knappt vänta tills de röda bären mognar. Får se vem som blir först att plocka. Koltrastarna eller jag.

Egengjord gelé av svarta vinbär och inte minst saft. Det är sommar.

Det knoppas i körsbärsträden. Snälla fåglar kan ni spara lite till mig.


fredag 5 maj 2017

Skrotvackert

Vad finns bakom den rostiga plåten?
Ska se efter. Följ med.

Möter ett guldregn.
Det faller och samlar ihop sig på marken.
Kommer till en vägg.
Väl sammansatt och stabil.
Svår att forcera.
             

Tittar vidare och finner
ett fartyg som stävar fram på lugnt vatten.

Vågorna rör sig stilla mot stranden.

Berghällen skiftar. Vacker som en tavla.

Låter fantasin fortsätta att flöda.
Ett ansikte framträder med en stor leende mun och två små ögon.

Är det en ridå?
På väg upp?
Vad kommer att spelas upp?

En stor sköld? Lite medfaren men otroligt vacker.