Svinkallt

Under vinterlösa dagar går jag tillbaka till vintriga mappar.

Berghällen draperas i snövitt täcke. 

"Snöflingan" har tagit lä bakom stenen. Sprider ut sig och njuter av solen.
Men ack så förgängligt.

Lite drivsnö på isen. Dekoreras med kvistar som ännu är i vinterdvala.

Lite uppnosigt. Vill bryta sig loss. Göra sig fri.

Strandkantens is formas till en maräng med lite vispad grädde på botten.

"Sockertopparna" söker sig till solen. Sträcker på sig graciöst. Omgärdas av bomullsliknade vallar.

Antenhavet

En januarilördag vid Gräfsnäsviken. Har jag kommit till havet? Oändligt. Finns inget land i horisonten.

Luft under vingarna. Seglar med i tanken. Känner friheten. 

Lite skog bryter sig ur dimman.

Följer stigen utmed stranden. Vattnet kluckar, isen småsjunger och solen värmer.
 En mormor har kanelbullar till barnbarnen och en pappan passar på sin dottern som gärna vill bada.
Gräfsnäsparken levererar.

Invid stranden böljade den sönderblåsta isen. Kanske det är en jättekrodil som simmar i vattnet.

Det blir trängsel vid vissa strandremsor. Isen ställer sig på kant.

Svanar

Svanen är en av de vackraste fåglar jag vet.

Stolta och graciösa.

Smidiga och kraftfulla.

"Kommer inflygande"

"Spanar in landningsplatsen"

"Vill komma ner till kompisarna och dansa"

"Dansen är över och simmar bort i viken"

Vinter på ett elegant sätt.

Vilsamt med ett visst mått av harmoni.

Ljuset bryter in.

Lite svaga rörelser. Vassen är i vinterdvala men inte bruten.

Inte helt frusen.Det finns en källa. Friskt och stärkande.

Och en bit "is-choklad" stärker under vandringen.

Hundlokan bär små frusna droppar, likt tårar. När våren kommer torkar tåren bort och växten får liv igen..

Vinterskrud

 Riktig vinter.

Djup snö är som ett tjockt lager vispgrädde. Är inte säker på att smådjuren gillar den "grädden".

Jag gillar att åka skidor i "vispgrädde". Kan vara tufft men så härligt.

Snö förändrar naturen. Allt blir liksom så vackert.

Säveån i vinterskrud.