Svinkallt

Under vinterlösa dagar går jag tillbaka till vintriga mappar.

Berghällen draperas i snövitt täcke. 

"Snöflingan" har tagit lä bakom stenen. Sprider ut sig och njuter av solen.
Men ack så förgängligt.

Lite drivsnö på isen. Dekoreras med kvistar som ännu är i vinterdvala.

Lite uppnosigt. Vill bryta sig loss. Göra sig fri.

Strandkantens is formas till en maräng med lite vispad grädde på botten.

"Sockertopparna" söker sig till solen. Sträcker på sig graciöst. Omgärdas av bomullsliknade vallar.

Antenhavet

En januarilördag vid Gräfsnäsviken. Har jag kommit till havet? Oändligt. Finns inget land i horisonten.

Luft under vingarna. Seglar med i tanken. Känner friheten. 

Lite skog bryter sig ur dimman.

Följer stigen utmed stranden. Vattnet kluckar, isen småsjunger och solen värmer.
 En mormor har kanelbullar till barnbarnen och en pappan passar på sin dottern som gärna vill bada.
Gräfsnäsparken levererar.

Invid stranden böljade den sönderblåsta isen. Kanske det är en jättekrodil som simmar i vattnet.

Det blir trängsel vid vissa strandremsor. Isen ställer sig på kant.

Svanar

Svanen är en av de vackraste fåglar jag vet.

Stolta och graciösa.

Smidiga och kraftfulla.

"Kommer inflygande"

"Spanar in landningsplatsen"

"Vill komma ner till kompisarna och dansa"

"Dansen är över och simmar bort i viken"

Vinter på ett elegant sätt.

Vilsamt med ett visst mått av harmoni.

Ljuset bryter in.

Lite svaga rörelser. Vassen är i vinterdvala men inte bruten.

Inte helt frusen.Det finns en källa. Friskt och stärkande.

Och en bit "is-choklad" stärker under vandringen.

Hundlokan bär små frusna droppar, likt tårar. När våren kommer torkar tåren bort och växten får liv igen..

Vinterskrud

 Riktig vinter.

Djup snö är som ett tjockt lager vispgrädde. Är inte säker på att smådjuren gillar den "grädden".

Jag gillar att åka skidor i "vispgrädde". Kan vara tufft men så härligt.

Snö förändrar naturen. Allt blir liksom så vackert.

Säveån i vinterskrud. 

Ett steg mot ett nytt liv.

Ibland kommer livet emellan. Jag tar mig ur tunnel mot ljuset.

Det känns lite bräckligt.

Så vackert det är där ljuset råder.

Skör som ett strå.

Klockan klämtar för ett nytt år.

Stillhet och ro.

Kronan växer fram blir starkare och starkare.

Uppsala- historia och cyklar

Cyklar, mer cyklar och ännu fler.
Se upp när du går på gatorna och genom korsningar.
När du minst anar det svischar en cyklist förbi.

Fyrisån flyter stolt igenom staden.

Många vackra gamla broar över ån. Du kan gå längs med ån. Ena sidan var vi mitt besökstillfälle fullt av cyklar.

 I muren som håller Fyrisån på plats finns små gluggar med galler. Och vad finns det innanför där måntro? Fantasin skenar iväg.

Trappa för Aspen. (Aspen är Upplands landskapsfisk).
Fisken tar sig upp genom ån för att leka. När det finns naturliga hinder byggs det sådana här trappor.

Givetvis blev det ett beök i Uppsala Domkyrkan. Trappan leder upp till stora ingången.

                                                     

 Inte vilken köksingång som helst. När du kommer in omsluts du av stillhet och andäktighet. Kyrkan är enorm.

Kyrkorummet är mäktigt. Små kyrkorum i det stora rummet. Otrolig byggnad. Du känner historiens vingslag. Bl a finns Gustav Vasas grav i kyrkan.

Den äldre delen av Uppsala består av vackra byggnader, små gränder och portar.